Förändring i Svenska hushållens sparande
En ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) och Finansinspektionen, publicerad den 16 november 2023, belyser en signifikant förändring i svenska hushållens sparbeteende. Under det senaste kvartalet har hushållen visat en ökad benägenhet att investera i aktier och fonder, samtidigt som sparandet på traditionella bankkonton har minskat.
Sparandets natur förändras
Hushållens likvida sparande, det vill säga tillgångar som lätt kan omvandlas till kontanter, uppgick till 22 miljarder kronor vid kvartalets slut. Detta är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Intressant nog visar statistiken även att hushållens lån ökade med 11 miljarder kronor under samma period, vilket resulterade i en nettotillväxt av likvida sparanden på 22 miljarder kronor.
Investeringar i aktier och fonder
Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 3 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 6 miljarder kronor. Denna trend tyder på en växande aptit för investeringar på aktiemarknaden, vilket kan spegla en ökad risktolerans eller ett sökande efter högre avkastning bland svenska sparare.
Nedgång i bankinlåning
Samtidigt noterade rapporten en minskning i bankinlåningen med 2 miljarder kronor, vilket är en betydande nedgång jämfört med föregående år då bankinlåningen ökade med 15 miljarder kronor. Denna minskning kan vara ett tecken på att hushållen föredrar mer lönsamma eller likvida sparformer.
Lån och lånetillväxt
Vid kvartalets slut uppgick hushållens totala lån till 5 235 miljarder kronor, med en årlig lånetillväxttakt på 0,8 procent. Hushållens nettoupplåning under kvartalet var 11 miljarder kronor, en minskning med 22 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Detta kan antyda en viss försiktighet i lånande bland svenska hushåll.
Denna statistik från SCB och Finansinspektionen ger en insikt i de förändrade finansiella beteendena bland svenska hushåll. Medan traditionellt sparande på bankkonton minskar, ökar intresset för investeringar i aktier och fonder. Detta skifte kan ha långsiktiga effekter på den svenska ekonomin och individuella hushålls finansiella hälsa.