2023-12-18 | TT
De senaste årens ökning av matpriserna har skapat debatt. Konjunkturinstitutet (KI) rapporterar en 23-procentig ökning under nästan två år, överstigande de faktiska kostnadsökningarna. Jordbrukssektorn och partihandel har noterats för ökade marginaler, men detta möts av blandade reaktioner från branschaktörer.
Vill du läsa de allra senaste nyheterna har vi summerat dessa här.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) betonar att prisökningarna var en reaktion på internationella händelser, såsom kriget i Ukraina, och inte nödvändigtvis speglar en överdriven lönsamhet. Lars-Erik Lundkvist, LRF:s näringspolitiske expert, påpekar att 2023 visat på minskad lönsamhet, jämnande ut tidigare vinster.
Svensk Handel, som representerar partihandeln, förkastar påståendet om omotiverade prishöjningar. De lyfter fram andra faktorer, såsom höjda räntor, som inte beaktats i KI:s analys. Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel, kritiserar KI:s rapport för att missa viktiga aspekter av kostnadsstrukturen.
Samtidigt rapporterar Livsmedelsföretagen, en branschorganisation, om en drastisk nedgång i lönsamheten inom livsmedelsindustrin. Chefsekonomen Carl Eckerdal understryker branschens svåra situation, där ökade kostnader har tvingat dem att balansera på en finansiell knivsegg. Han menar att prisökningar varit nödvändiga för att upprätthålla lönsamhet men att de förblir otillräckliga.
Denna utveckling kastar ljus på den komplexa dynamiken i livsmedelsbranschen, där olika led i kedjan upplever unika ekonomiska utmaningar. Medan jordbruk och partihandel ser temporära vinster, kämpar livsmedelsproducenter med sjunkande lönsamhet, vilket alla pekar på behovet av en mer nyanserad syn på prisökningarna i branschen.
