Så måste ditt ISK avkasta för att vara gynnsamt efter skatteförändringen
Efter den senaste skattehöjningen på investeringssparkonton (ISK) måste sparare nu uppnå en årlig avkastning på minst 3,6 procent för att detta sparalternativ ska vara fördelaktigt.
Denna förändring, som träder i kraft i början av året, höjer den årliga schablonskatten på ISK från 0,88 procent till 1,1 procent av kapitalet, vilket är en betydande ökning från tidigare år.
Denna skattehöjning gör det viktigt för sparare att noggrant överväga vilka sparformer som är mest fördelaktiga för deras situation. Särskilt när det gäller lågavkastande tillgångar som sparkonton och räntefonder kan den nya skattesatsen på ISK vara mindre gynnsam.
Enligt analyser från finansinstitut är brytpunkten – där ISK fortfarande är skattemässigt fördelaktigt jämfört med traditionell beskattning av vinster och räntor – nu över 3,6 procent i årlig avkastning. Om förväntad avkastning är under denna nivå, kan en traditionell depå med 30 procents beskattning av vinster och räntor vara ett bättre alternativ.
Vid jämförelse mellan olika sparformer och deras skatteeffekter framgår det att vid en lägre avkastning – exempelvis 3 procent årligen – är en traditionell depå mer fördelaktig än ISK. Men vid en högre avkastning, som 7 procent årligen, överträffar ISK en traditionell depå.
En annan aspekt att beakta är att om kapitalet är placerat i fonder, kan den traditionella depån eller fondkontot bli mindre fördelaktigt på grund av en årlig skatt på 0,12 procent. Det är dock inte alltid så att ISK och kapitalförsäkring alltid är att föredra vid högre avkastning, särskilt vid långsiktigt sparande på 20-30 år. Forskning visar att det kan vara fördelaktigt att skjuta upp beskattningen även vid en årlig avkastning runt 7-8 procent, eftersom kapitalet då växer snabbare utan årliga skatteavbränningar.
Valet mellan olika sparformer beror på flera faktorer, inklusive spararens riskvilja, tidshorisont och hur sparandet är fördelat.
ISK passar bäst för aktiva sparare som ofta handlar med aktier och fonder, eftersom försäljningar inte behöver deklareras och kapitalet beskattas årligen. Men ISK erbjuder inte avdragsmöjligheter för förluster, vilket kan vara en nackdel för de som investerar i riskfyllda aktier.
För- och nackdelar med de olika sparformerna varierar:
- ISK och kapitalförsäkring har fördelar som flexibilitet, skattefria omplaceringar och låg beskattning vid lågt ränteläge, men passar inte för räntesparande och tillåter inte avdrag för förluster.
- Traditionell depå och fondkonto erbjuder skattekredit fram till försäljning och avdragsgilla förluster, men kräver att affärer ska deklareras och omplaceringar utlöser skatt.
Denna information ger en översikt över hur de nya skatteförändringarna påverkar de populära sparformerna ISK och kapitalförsäkring, samt jämför dem med traditionella depåer och fondkonton.
Klart och koncist tack
Det är vi som ska tacka Mia för att du tar tiden att läsa :).
ok bra artikel men,
Detta måste ju vara helt fel:
Forskning visar att det kan vara fördelaktigt att skjuta upp beskattningen även vid en årlig avkastning runt 7-8 procent, eftersom kapitalet då växer snabbare utan årliga skatteavbränningar.
30% beskattning måste bli mycket högre (även om det ligger längre fram)
Nej ISK bäst
Tidsspekten:
ISK vid ca 1% skatteavbränning: Då tjänar du vid alternativränta 8% (vilket borde vara ca 4-5) 8*1%=år dvs0,08/år.
På 10 år 0,8% dvs mycket lite.
Ni glömde att dungerar också på samma sätt, (men kraftigare negativt för 30% alt) vid uppgång och vinster och därmed skatteavbränning 30%.
Riskfrågan.
Risken blir inte mindre av att du betalar 30% skatt på vinster. Däremot sämre avkastning . Så snarare större risk att avkastningen blir sämre, vid uppgång. “Risken” dessutom ganska stor att du vid bra år och och stora vinster får stor skatteavbränning på 30% av vinsten, (se tidsaspekten). Men det förutsätter att du säljer och får reavinst, inte att du inte säljer och skjuter fram vinsten. Men då får du risk att ligga kvar i fel bolag, på isk kan du byta fritt. Dvs sannolikheten att få bättre avkastning på isk högre när du kan byta fritt.
Däremot riktigt att risken mindre vid (enstaka års) nedgång, (om du säljer) då man får tillbaka 21% av förlusten. Det drar ner standardavvikelsen och risken och ökar även kapitalet med 21%.
Går inte räkna exakt men riskmässigt blir risken troligen större med 30% alternativet. Främst beroende på att (stora)vinster beskattas med 30%. Däremot kan man fundera vad “försäkringen/optionen att få tillbaka 21% vid förlustår” är värd.
Det enkla svaret är att breakeven går vid ränteintäkten dvs nu 3,16%. Och att förväntad avkastning är 8-10%. Dvs ISK också lägre risk tack vare högre förväntad avkastning.
Viktigast: (Förenklat )vid 10% avkastning betalar du ca 1% på isk och 3% på depå.
ISK bäst.
Mikael Hellberg
Hej Mikael Hellberg, vi håller med att ISK helt klart är bäst, oavsett. Otroligt skönt att slippa med deklaration och att slippa räkna på många olika scenarion.
Vi vill tacka för din input, kloka sådana.
Låt mig bryta ner det:
Sammansatta räntan – När du återinvesterar avkastningen från dina investeringar, växer ditt kapital inte bara från den ursprungliga investeringen, utan också från tidigare avkastning. Detta är känt som sammansatt ränta. Om du inte betalar skatt på avkastningen varje år, återinvesteras hela avkastningen, vilket leder till att kapitalet växer snabbare över tid.
Tidsvärdet av pengar – pengar anses vara mer värdefulla idag än i framtiden på grund av dess potentiella intjäningsförmåga. Genom att skjuta upp skattebetalningar, kan investerare använda dessa “ouppbrukade” pengar för att generera ytterligare avkastning, vilket ökar den totala framtida värdet av investeringarna.
Skatteeffektivitet -genom att undvika eller skjuta upp skatt på avkastningen, minskar du den årliga skattebelastningen, vilket gör att mer av din investering kan arbeta för dig över tid. Detta är särskilt fördelaktigt i investeringsmiljöer där kapitalet kan växa till en hög årlig avkastning, som 7-8%.
Långsiktigt perspektiv – Denna strategi är mest effektiv för långsiktiga investeringar. På kort sikt kan marknadsvolatilitet och andra faktorer påverka avkastningen, men över längre perioder tenderar effekten av sammansatt ränta att bli mer betydande. Alltså då pratar vi om väldigt lång sikt. Kanske längre än de flesta investerar i snitt.
/ Mohammed