I en nyligen publicerad rapport från Medlingsinstitutet (MI) framkommer det att de genomsnittliga lönerna inom svensk ekonomi uppvisade en ökning på 4,1 procent under september månad, jämfört med samma period föregående år. Denna data, som publicerades den 30 november 2023, baseras på MI:s lönestatistik och en statistisk modell som tar hänsyn till retroaktiva lönejusteringar.
Utan att inkludera retroaktiva löner, visade den preliminära statistiken en löneökning på 3,8 procent. Detta indikerar en trend där lönerna ökar snabbare än de avtalade industrimärkena inom den privata sektorn, medan den offentliga sektorn visar tecken på osäkerhet gällande löneökningstakten. Denna osäkerhet härrör dels från fördröjningar i retroaktiva löneutbetalningar, dels från att många anställda i den offentliga sektorn inte omfattas av centralt fastställda lönehöjningar.
För hela ekonomin låg de centralt avtalade löneökningarna på ungefär 3,9 procent i september, vilket markerar en betydande uppgång från årets början då årstakten var endast 2 procent.
När det kommer till inflationen, exklusive ränteförändringar (KPIF), noterades den till 4 procent i september. Detta innebär att reallönerna, vilket refererar till den köpkraft som lönen erbjuder, steg med 0,1 procent jämfört med föregående år. Emellertid, när man inkluderar effekterna av de senaste årens räntehöjningar i beräkningen av konsumentprisindexet (KPI), visar det sig att reallönerna faktiskt minskat med 2,4 procent.
Petter Hällberg, makroekonom vid Medlingsinstitutet, kommenterar situationen:
”Under de senaste två åren har vi sett en trend där reallönerna inte längre minskar i Sverige, om vi definierar reallön som den mängd varor och tjänster som lönen kan köpa. Men om vi inkluderar kostnader för bolån i denna beräkning, så har de senaste årens räntehöjningar fortfarande en negativ inverkan på många löntagares köpkraft.”
