Trots en tillfällig förbättring i BNP-indikatorn under oktober månad, befinner sig Sveriges ekonomi i en period av recession. De utmaningar som står i centrum för denna ekonomiska tillbakagång inkluderar ihållande hög inflation och stigande räntor, vilket påverkar både privatkonsumtion och fastighetsinvesteringar. Dessa insikter presenteras i SCB:s senaste rapport, “Sveriges ekonomi – ett statistiskt perspektiv”.
Jenny Lunneborg, ekonom vid SCB, påpekar: “Vi bevittnar en historisk minskning i fastighetsinvesteringarna under det tredje kvartalet 2023, den största sedan krisen på 1990-talet.”
Rapporten ger en översikt av den nuvarande ekonomiska situationen i Sverige, baserat på aktuell statistik. Uppdateringar inkluderar även ny information i SCB:s “konjunkturklocka”. Denna utgåva fokuserar särskilt på arbetsmarknaden, med två djupgående artiklar som undersöker arbetslösheten bland olika befolkningsgrupper och sysselsättningens konjunktur- och regionala aspekter.
Ekonomisk avmattning enligt SCB:s
Analysen visar att Sveriges ekonomi ligger under sin långsiktiga genomsnittliga trend, vilket signalerar en svagare än normal ekonomisk prestation. Majoriteten av de undersökta ekonomiska indikatorerna indikerar att landet fortfarande är i en recessionsfas, med tio av tretton indikatorer under sina långsiktiga genomsnitt.
Arbetsmarknadens skiftande dynamik
Trots en allmän ekonomisk avmattning, har den svenska arbetsmarknaden visat en viss motståndskraft. Generellt har arbetslösheten minskat under 2023, men vissa grupper, särskilt de inrikes födda, har sett en ökning i arbetslösheten jämfört med föregående år. För utrikes födda fortsätter dock arbetslöshetssiffrorna att minska.
Regionala skillnader i sysselsättning
Arbetsmarknaden i Sverige uppvisar en blandad bild. Medan industriella sektorer i norra Sverige visar en stark sysselsättningstillväxt, upplever många områden i södra delen av landet en avmattning, vilket tyder på en regional skillnad i ekonomisk hälsa.
