I november 2023 upplevde Sverige en märkbar minskning i den totala skulden för räntebärande värdepapper, vilket i slutet av månaden låg på 9 688 miljarder kronor. Detta representerar en minskning med 281 miljarder kronor jämfört med oktober, främst till följd av en stärkt svensk krona under månaden. Något som SCB rapporterar om.
Vill du läsa de allra senaste nyheterna har vi summerat dessa här.
Kärnpunkter
Total skuldminskning i både penningsmarknadsinstrument och obligationer. Även kallad räntebärande värdepapper.
Av den totala skulden på 9 688 miljarder kronor utgjordes 77 procent av obligationer och 23 procent av penningsmarknadsinstrument.
Skulden minskade med 206 miljarder i obligationer och 75 miljarder i penningsmarknadsinstrument.
Skulden minskade både för värdepapper i svenska kronor (87 miljarder) och i utländsk valuta. För värdepapper i dollar var minskningen 149 miljarder och i euro 44 miljarder kronor, mycket tack vare en starkare krona.
Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden sjönk till 4,4 procent i november, en nedgång med 3,4 procentenheter från oktober.
Sektorsspecifik skuld
De monetära finansinstituten stod för den största skuldnedsättningen under november, med en total minskning av 208 miljarder kronor.
Inom dessa minskade säkerställda papper med 19 miljarder och icke-säkerställda med 189 miljarder kronor.
Även andra sektorer visade en minskning av sin skuldbörda under månaden.
Förfallande värdepapper
Värdepapper till ett värde av 1 484 miljarder kronor, exklusive Riksbankens certifikat, förfaller inom sex månader. Ungefär 70 procent av dessa är i utländsk valuta, främst i dollar och euro.
Monetära finansinstituts värdepapper utgör cirka 70 procent av det totala förfallovärdet inom sex månader, motsvarande 1 017 miljarder kronor, varav majoriteten är utgivna i utländsk valuta.
Läs mer på SCB:s officiella webbplats.
